New article out – ‘Designing Games as Playable Concepts’ in DiGRA 2020 Proceedings

Designing Games as Playable Concepts: Five Design Values for Tiny Embedded Educational Games – article out in the DiGRA 2020 Proceedings

Hello everyone!

Currently I work as a research assistant in the Aalto Online Learning-funded Department of Media pilot project Playable Concepts under the supervision of games scholar doctor Annakaisa Kultima. During the spring, our team also included Solip Park (now doctoral student at Department of Media) and Tomi Kauppinen from Aalto Online Learning and the Department of Computer Science, with some additional support from programmer Teemu Kokkonen and game designer Noora Heiskanen. Our aim is to explore how tiny, embedded and partial games communicate – if they do – and how to teach new game makers to adopt games as a communication tool!

To further explain the framework, we wrote an article, and it’s now available in the DiGRA library (free for personal and classroom use!):

Designing Games as Playable Concepts: Five Design Values for Tiny Embedded Educational Games. 2020. By: Annakaisa Kultima, Christina Lassheikki, Solip Park, and Tomi Kauppinen.

Click to Access PDF in the DiGRA library.

ABSTRACT

Digital games transform our lives; they provide an opportunity to engage with other worlds in a playful way, in many ways similarly to what other forms of audio-visual communication (like movies, paintings or photos) have offered for a longer time. However, learning materials still use rather traditional ways for accompanying media, ranging from static figures and graphs to videos and animations. In this paper, we explore the notion of Playable Concepts: tiny games that are embedded as part of educational material instead of separate and standalone products. We argue that games could be in a similar role as static graphical elements in educational and communicational material, embedded in the text, together with other media formats. We suggest that the design space of Playable Concepts can be framed with five distinct design values: Value of Partiality, Value of Embeddedness, Value of Simplicity and Immediacy, and Value of Reusability.

Playable Concepts is a pretty exciting project in the field of game development education and educational games. In addition to the research, so far we’ve created a library of 12 moddable playables and a graphics and sound asset library for people to use that is CC-by-3.0, and written tutorials.

We’ve also organized a handful of workshops on the basics of game making for different audiences, including the Academic Mindtrek 2020 conference audience, the Turku Edu Game Jam for high school students, Aalto games students, and Aalto staff and educators in the A!OLE community. The global pandemic forced our concepts to become fully online, and so some of our workshops were carried out over Zoom.

PlayCo Workshop at Academic Mindtrek – Tampere, January 2020
PlayCo Workshop over Zoom – Topical content for March 2020
Asset library – CC-By-3.0 Licensed pixel art assets for games by yours truly

During the academic year 2020-2021, we’re further improving our learning resources, and looking further into science dissemination through games – How could researchers use playables as figures to help explain and illustrate complex concepts?

Take a look at the paper if you’re curious about our design framework, or head over to our Playable Concepts platform to start learning how to make your own playable concepts using Construct 3!

Övning: Studier i billiga material

Det finns väldigt mycket vi kan lära oss genom att studera konsthistoria och se på bilder som andra skapat. Mästarstudier, eller mästarkopior, är en klassisk metod som används inom konstundervisning. Jag personligen brukar alltid nu och då när jag behöver ny inspiration, eller vill lära mig en ny stil, göra en mästarstudie.

En studie kan vara en rak kopia av verket, eller så kan den fokusera på en viss detalj eller aspekt av originalet. Det kan med andra ord vara en färgstudie, anatomistudie, konturstudie, eller t.ex. valörstudie. Studien behöver inte vara i samma medium som originalet – tvärtom kan det vara en bra övning att byta material, och det är exakt det jag valt att fokusera på i mina studier. Hur återskapar jag stämningen, eller färgvärlden, av en oljemålning i ett annat material?

För exemplets skull valde jag göra 6 studier den här gången, 5 i vanligt kontors- och pysselmaterial och en digitalt – utan ritskiva.

Original – Nina Ahlstedt: Flicka med storduk, 1886

Som utgångsverk valde jag Nina Ahlstedts (1853-1907) målning “Flicka med storduk” från 1886. Verket räknas inom finsk konsthistoria som skapat i Önningebyns konstnärskoloni på Åland. Ahlstedt var en finlandssvensk konstnär som arbetade bland annat inom Åbo ritskola, och var vän med Victor Westerholm. Bilden är ur boken Konstnärer i Önningebyn av Kjell Ekström, utgiven av Amos Andersons museum 2007.

Material – Highlighters, billiga vattenfärger och begagnade färgpennor

Material jag använde:

  • Blyerts
  • Kulspetspenna
  • Färgpennor (begagnade)
  • Överstrykningstuscher (highlighters) och tunna tuschpennor
  • Vattenfärger (billiga), pensel, akvarellpapper
  • Papper A5 (jag använde Canson Imagine, men kopieringspapper går också)
  • PiskelApp och datormus

Studie 1: Blyerts

En verklig klassiker är valörstudien i blyerts! Blyerts kommer man ganska långt med, och med ett suddgummi kan man fixa fel. Jag arbetade i 2H, HB och 3B, i den ordningen. Jag började med att skissa konturer, mycket lätt i 2H-pennan. Sedan byggde jag upp valörerna lite i sänder. Jag använde mycket pennvässare för den här.

Blyertstekniken är lite annorlunda då man tecknar än då man skriver. Försök hålla ett mycket lätt grepp (förebygger även handkramp), och används flatsidan av blyet för att få en jämn större färgyta. Först då du är säker är det värt att trycka hårt med pennan. När du byggt upp valörer i den ljusaste (hårdaste) pennan (t.ex. 2H, H, HB) kan du byta till en mörkare (mjukare) penna (t.ex. 2B, 4B, 6B) för att bygga upp de mörkare områdena och konturer.

Studie 2: Färgpenna

I den här studien använde jag mig av en låda färgpennor jag brukar ta med för barn att teckna med på matklubbar, barnläger och eftisar. De är dock inte helt Carioca-pennor utan Caran D’Ache, och riktigt okej kvalitet med tanke på att jag köpte dem i en Fida för 2,50€, mest för att plåtasken var vackert 80-talsig.

På samma sätt som med blyertsstudien började jag också här med att göra en snabb skiss av konturer och element. Sedan började jag bygga upp färgområden, lager för lager. Jag tror inte det finns ett enda ställe på teckningen där jag bara använt en penna, utan genom att teckna tunna lager på varandra byggs färgerna upp. Som extra utmaning använde jag inte alls svart i bilden, utan byggde upp de mörkaste områden genom att lagra kontrastfärger på varandra; brunt på blått och rött på grönt.

Studie 3: Billig vattenfärg

Jag köpte den här runda lilla vattenfärgspaletten i Tiger för ett par år sedan för 3€, och pigmenteringen är därefter. Men till skillnad från de allra värsta Tiimarifärgerna jag ägt så är färgutbudet inte helt så illa.

Jag rekommenderar igen att skissa lätt, tex. i blyerts eller färgpenna, och sedan bygga upp bilden i lager. Använd relativt tunn färg – mer vatten än målfärg – till en början, och tjockare lager senare. Låter du lagren torka emellan så kan du bygga upp färgen. Jag använde ibland färg direkt ur färgknappen, men oftast är det en bra idé att blanda färgen först på en palett, t.ex. ett porslinsfat.

Med vattenfärg så har ju dock pappret, och penseln, en stor betydelse för resultatet. På ett papper av bra kvalitet kan du rentav sudda ut färgen med hjälp av en ren pensel eller svamp, medan ett akvarellpapper som saknar ytbehandling suger i sig allt. En bra pensel håller formen bättre, och gör små detaljer möjliga.

Jag använde ett ark ur ett gammalt block Lanford, akvarellpapper med andra ord, som jag råkade ha hemma, och en Black Ruby-syntetpensel, och ingendera av dem är direkt billiga material. Men jag kunde ha arbetat i samma Canson Imagine-papper som för de andra studierna, och en billigare Montmarte-pensel, och fått ungefär samma resultat i det här fallet, eftersom färgkvaliteten kom emot.

Studie 4: Kulspetspenna

En till valörstudie, den här gången i ett permanent medium. Jag rekommenderar varmt att först värma upp med något som går att sudda i, så känns pressen inte så stor.  Kulspetspennan jag arbetade med var också något… oberäknelig, vilket kanske syns speciellt i ansiktet, där skuggorna ibland fått plumpar av bläck. Men det är å andra sidan en del av dess charm, tänker jag mig.

Studie 5: Highlighters och Stabilo

När man en gång kommit igång kan det vara roligt att testa något lite galet – i det här fallet överstrykningstuscher som material för ett “seriöst” verk. Jag arbetade i samma teknik som förr; lager på lager. Det visade sig dock att färgerna inte bygger upp mörkare toner så värst bra. Därför lade jag till sist till tunnare linjer i tunna tuscher. Jag arbetade i Stabilo .88, men om du har möjlighet, så välj ett märke med AP-märkning eftersom Stabilo byter färg med tiden.

Studie 6: Pixel Art

Som min sista studie i serien gjorde jag en studie i pixel art, med hjälp as PiskelApp. PiskelApp fungerar i browsern, och är gratis, enkelt att använda och dessutom ganska roligt.

Jag har en nerladdningsbar tutorial (PDF) här om att komma igång med PiskelApp: Pixel Art i PiskelApp (PDF)

Summa summarum:

Att göra studier kan vara förutom lärorikt också riktigt roligt. Om du bestämmer dig för att göra studier av ett verk, experimentera, prova något nytt och studera verket du valt ingående. En teknik som fungerar ganska bra är att vända bilden upp-och-ned då du tecknar eller målar av.

Jag hade riktigt kul med mina studier. Speciellt nöjd är jag med den i färgpenna; den kändes riktigt lyckad, men den i pixel art kändes överraskande bra också.